17 september, Känns som nedräkning!

Arghhhh!! Blir så djävla förbannad..
Det är ändå bra konstigt, sonen tycker att jag skäller på honom, ändå är det till mig han kommer.. 

Man undrar ju hur det skulle gå för honom om inte jag 
-hade sett till att han kom till en språklärare med sina uttal som inte var riktigt rätt..
-tjatat om att han ska läsa högt och skriva..
-tjatat på att göra sina läxor..
-säger till när det är dags att gå och sova..

Känns som om jag är gift men sköter det mesta som gäller barnen och hushållet..

Nej snart är det nog!
Jag vet ju att jag kan och klarar mig så bra själv..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0