Besvikelsen

Mannen slutade kl 13 idag. 
Sonen är ledig från jobbet. 
Sonen håller på och rustar sitt kök och mannen har hjälpt honom i mellandagarna . 
Man hade ju kunnat tänkt att de ( mannen ) skulle ta vara på tillfället i akt och passa på att köra men Inte då.. soffan lockade istället . 
Så besvikelsen är stor på mannen . 

Allt rullar på

Bouppteckningen är klar nu. 
Jag och min äldsta syster har haft mycket tät kontakt om allt och lite till. 
När det började närma sig överblick på bouppteckningen bestämde vi att ses hemma hos mamma, vi hade telefonkontakt med vår andra syster att hon kunde vara med digitalt för att inte behöva komma upp bara för att titta på några papper . 
Vi sa att varje helg under hela september var vi andra upptagna med kalas eller resor . 
Det struntade vår syster i och åkte upp ändå . 
Hon kom oinbjuden på ena kalaset, där min systerdotter högt säger att hon inte vill ha henne där . Piinsamt!
Planen var att efter det kalaset skulle vi ta med mamma till oss för att sedan kunna följa med på nästa kalas , men jag hade inte hjärta att ta med henne när syrran var här. 
Mamma blev besviken men men..
Måndagen kommer och vi träffas alla för att titta på pappren och jag tar upp hur arg jag blev när hon säger att min dotters pappa inte är familj , men hon påstår att anledningen till att hon inte tycker om honom är för något han tydligen gjorde för 30 år sedan.. 
långsint eller vad??
Dagen efter ska hon åka tåget hem och låter då mamma följa med, utan giltig biljett på ena tåget och helt utan biljett på det andra . 
Samt utan sin rullator . 
Jag var så arg så jag formligen kokade. 
Ringer och skäller ut henne och på frågan om hon inte har fattat att mamma är dement får jag svaret att- ja hon är ju lite glömsk…
Nu gick allt bra, ingen tilläggsavgift på ena tåget och hon fick hjälp ombord och att köpa en biljett på det andra tåget . 
Hon tog en vanlig taxi hem genom att hon inte klarade av att boka färdtjänst. 
Hon var mycket trött och hade ont i benen genom att hon inte haft med sig någon rullator . 

Nu är det över

Begravningen av min kära pappa var igår. 
Det blev en lugn och stillsam tillställning. 
Det var vi tre döttrar med familj. 
Min dotters respektive samt hennes pappa. 
Mina tre morbröder och en av deras fru som var på mottagningen efter gudstjänsten. 
I kyrkan var det en gammal vän med dotter som närvarade. 
Nu är det bara att få mamma att klara det "nya" livet som änka. 



Blir så förbannad

Håller på och försöker styra upp saker och ting inför begravningen på fredag och så kom tex frågan om antal fikagäster  upp.
Jag ringer till mamma för att kolla vilka som ev kan komma och då säger min syster att mitt ex, min dotters pappa inte räknas till familjen och i så fall kan man ju bjuda både tokigt och slugt. 
Hallååå hon har ju inte en susning om vilken relation mamma och pappa har med honom , hon vet inte alls hur de har umgåtts. 
Jag tände till ordentligt ska sägas..

Ställde frågan

Pratade med svärmor nyss och frågade om de ville komma på begravningen men fick svaret att det dels är lite långt bort för att komma… vi pratar ca 12 mil. Och att ta avsked av någon de känt i 20 år, min pappa.. 
Och dels tycker svärfar inte om begravningar… vem gör det liksom??
Tror inte de kommer skicka blommor genom att när de trodde det var nu i veckan och inga blommor skickades så kommer det nog inga nu när de vet var och när det är.

Märkligt

Hade nog en "förhoppning" att svärföräldrarna skulle typ skicka blommor eller något till begravningen men genom att de inte hade koll på när den var så lär det inte komma några kondoleanser. 
Begravningen är nästa fredag men nu i fredags fick jag ett sms att de tänkte på oss..
""Halloj 🥰 har tänkt på er idag.
Hoppas det har gått bra.
Kramar 💝💝💝💝💝 ""

Mitt svar:
" Hej
Jo det gick bra idag. 
Vi träffade prästen och hon verkade bra. 
Vi var samlade alla tre hos mamma. 
Kram 🤗 "

" så begravningen är nästa vecka? Trodde det var idag "

Tror inte att de kommer skicka några blommor trots att de känt pappa i 20år, men men..


Börjar närma sig

Idag var det träff av prästen. 
Papper är inköpt för tillverkning av program i kyrkan . 
Massa avtal är påskrivna av stackars lilla mamma. 
Nästa vecka är det begravning. 
Jag har fortfarande inte riktigt fattat att han verkligen är borta på riktigt. Men jag tror det kommer att ta ett tag innan jag fattar. 

En sorgens dag

Natten mot lördagen dog lilla pappa. 
Det finns inga ord att förklara det ofattbara. 

Oense ang husköp

Vi är inte riktigt överens vilket vårt nya objekt ska bli. 
Vart ligger det nya? 
Hur tar vi ( jag ) mig till/från jobbet ? 
Hur tar vi oss om vi skulle vilja hitta på något på fritiden ?
Vad behöver vi fixa till? Tiden/Kostnaden ?
Hur mycket/ofta är han på resande fot?

Jag tänker praktiskt vad gäller allt. 
Han är mer impulsiv och tänker att "det löser sig"… 

Vi var på visning idag, mitt ute i bushen…
Jag är inte lika På som han genom att jag tänker praktiskt och logiskt. 
Jaaa det var ett fint hus, ja det var mysig tomt, ja det var lugnt och fint men…
Vi lägger ett bud men riktigt ärligt hoppas jag att vi inte vinner. 
Jaja vi får se.. 

Dagarna bara går..

Nu närmar sig körkortet med stormsteg för sonen, men han verkar inte ta det på 100% allvar . 
Det är mycket häng med kompisar och om man säger till honom eller pikar att han borde anstränga sig mera blir han bara sur och grinig . 
Vi ska åka till stan imorgon är det sagt, men jag är tveksam då han drack ikväll och var lite onykter när han kom hem. 
Så antagligen blir det ingen övningskörning i stan, jag hoppas att jag har fel.
Han passade tiden vi sagt MEN som sagt, var onykter. 



En mycket dålig idé

Enligt sonen har en av hans lata klasskompisar hotat att hoppa av skolan och då har skolan tagit bort hans kompletteringar i vissa ämnen och även höjt betygen . 
Så nu vill sonen göra detsamma ..
Such!!!

Lata unge

Påsklov denna vecka. 
Vi och särskilt jag har tjatat mig blååå på att han ska kontakta en ev praktikplats . 
Till första praktiken var han för sent ute och blev snuvad på platsen för att han var så seg. Tjatat på honom att han ska ringa ringa ringa och ringa , men det är alltid 1000 ursäkter, inget svar…
Han går i skolan..
Mm mm
När jag sa åt honom i förra veckan att han skulle ringa sa han att han gjort det men inget samtal är gjort, det ser jag ju på comviq.. 
Blir så less på honom . 


Hans tur nu

Sonen har fått mail från försäkringsbolaget att vi slipper självrisken, men vi ska även försöka få ersättning för att den har stått still . Inte för att jag tror vi kommer få såå mycket men kanske lite. 
Och genom att mannen är ledig idag så faller lotten på honom för en gångs skull. 

Påskrivet och klart

Godkännandet av inlösen är nu påskrivet och inskickat . 
Nu väntar vi bara på pengarna för bil, skatt och försäkring. 
Och självklart hoppas vi på att vi slipper självrisken. 
Det komiska i detta att det är mig sonen vänder sig till, att det är jag som fixar med det mesta. 

Håller tummarna att det blir ett Ok!

Skickade mail till försäkringsbolaget med att de objekt de jämfört med inte var likvärdiga och skickade med tre egna hittade blocket annonser .. 
Det gick ett par timmar så fick vi svar.. 
De erbjöd 8000:- mer än första gången . 
Jag tycker, JAAA ! Det kör vi på..
Sonen tror jag också tycker  ja, bara han inte blir omkull pratad nu av sina kompisar . 😳
Vi ska även bolla det med pappan innan vi säger bu eller bä. 
OM vi inte accepterar deras bud blir det en opartisk besiktning och jag trooor att det inte kommer gynna oss i slutändan genom att skicket på epan numera inte är så bra som sonen vill påstå . 
Nu håller jag tummarna hårt… 

Åsnan

Så står jag emellan far och son och ska styra upp saker och ting. 
Sonen vill fixa till epan, pappan vill skrota den. 
Och Jag ska styra upp allt. 
Försäkringsbolaget erbjöd ett skambud men tyvärr kan jag förstå dem. 
Sonen har ju plockat ut tex dörrsidorna så Det drar ju ner värdet. 
Det värsta är att hans kompisar övertalar honom att han kan fixa den själv vilket vi inte riktigt tror på. 
Mannen spyr på epan och vill inte göra ett dugg på den. 
Such! 
(null)

(null)

(null)


Krock med epan

(null)

I måndags förra veckan var det snöoväder här. Sonen hade sportlov och skulle promt ut och åka, han skulle hjälpa en kompis att meka. 
Jag försökte avråda honom men lyckades inte. 
Jag jobbade hemifrån så jag fanns hemma . 
På eftermiddagen kom han hem och hade då krockat med en plogbil. 
Han kom körandes på huvudled då en plogbil körde rakt ut i korsningen och körde in i vänster framskärm så lyset och blinkersen gick, skärmen blev intryckt, motorhuven åkte upp och gjorde rosor på framrutan , plus att servon sprack. 
Vi gjorde en anmälan till försäkringsbolaget och ska nu ordna bärgning av den till en verkstad för värdering . 
Nu försöker vi vuxna få honom att förstå att det bästa vore om de löste in den så han kan få en grundplåt till körkort och bil då det börjar närma sig men han pratar ju med kompisarna som tycker att han ska fixa den . 
Such!


Dags för ny praktikperiod

På jullovet fick jag honom tillslut efter mycket tjat att ringa en annan praktikplats och han fick svar och han ska maila in sitt Cv. Sagt och gjort vi knåpar ihop cv och skickar det. 
En lycklig son. 
När det sedan gått en vecka säger jag att han ska ringa igen för att bekräfta att det gått fram. 
Först drar han på det och kommer med undanflykter, sen ljuger han att han ringt. 
Och när det är skarpt läge och ny praktikperiod startar två dagar senare ringer han och får avslag för att han är ute i sista minuten. 
Jag blir så trött på honom . 
Och när jag säger att där ser du, du skulle ha ringt tidigare blir han först arg och hugger tillbaka att han visst ringt, men han får ju sen erkänna att han ju inte gjort det. 

Jag förstår helt och hållet att han tycker det är läskigt att ringa men ibland måste man göra saker som är obehagliga. 

Nu hoppas jag verkligen att han inte blir utan praktikplats helt även om det blir där han varit tidigare och även om det är på ett mindre bra ställe . 


Höstlov

Sonen har jobbat på höstlovet . 
I alla fall i några dagar. 
I måndags blev han hämtad och sen var han till Gävle och jobbade. I tisdags blev han också upphämtad och var till Gävle . I går, onsdags, var han till typ ena chefens hus och jobbade, dock har han varje kväll fått ringa sin chef för att höra vart han ska vara på morgondagen . 
Och ibland har han fått ringa chefen på morgonen för direktiv . 
Igår fick han inte tag på chefen inför dagens jobb så han gick upp kl 5 och åt frukost med mig och gick sen och lade sig och sov i väntan på att chefen skulle ringa, vilket han inte gjorde på hela dagen. 
När han sedan ringde själv på eftermiddagen sa chefen att han kunde vara ledig imorgon också men att han ev behövde hjälp till 
helgen. 
Så vi får väl se…
Jag tycker att han ska söka annan praktik på annat håll men han vill inte. 
Jag tror att han vill vara solidarisk med honom och att han inte vågar säga att han fått annan praktikplats . 


Mammamagen

Sonen ska ut på en till praktikperiod och vi har fått tag på ett nummer till ett annat företag. 
Han har fått ett nummer och han säger att han har ringt flera gånger men inte fått något svar. 
Han säger att han skickat sms men inte fått någon återkoppling.
Imorse kollade jag hans samtalshistorik hos operatören men kunde bara se ett ringt samtal. 
Men frågan är om han Har ringt och inte låtit telefonsvararen gå igång och därför syns inget. 
Jag såg heller inget skickat sms…
Helst skulle jag ju vilja kolla hans telefon direkt för att se om han verkligen har ringt men det är svårt, han har ju alltid sin lur nära. 
Jag misstänker starkt att han inte vill byta för att han känner att han står i skuld till den första praktikplatsen även om jag har sagt att han kan skylla på skolan. 

Det är ju hans val men jag vill ju bara hans eget bästa, och att han får ett jobb som är bra. 


Tidigare inlägg
RSS 2.0